SNAPPHANE
INNOVATIONS CENTRET I OSBY

Snapphane Innovations Centret (SIC) i Osby bistår organisationer i Södra Sverige i sin ansträngning att innovera, genom att mobilisera den egna personalen.
SIC samarbetar med lokala myndigheter, utbildnings instituter och uppdragsgivare.

Initiativtagarna Snapphane Innovations Center

Roy Olofsson Roy Olofsson

Roy Olofsson 
Roy har lång och bred erfarenhet som IT-expert, ledare och coach. Han äger företaget RO Innovation AB.
Nyligen flyttade han tillbaka till ungdoms-trakten och bosatte han sig i Osby. Den 31/7 publicerades en interview med honom I Norra Skåne; helsidesrubriken löd: “Osby har ett guldläge”
Roy Olofsson vill satsa på Ruralisering, där folk flyttar från storstaden och bosätter sig i landsbygden för att få bättre livskvalitet, nu när distansarbete är ett bra komplement till kontorsarbete och då internet minskar behovet att alltid befinna sig fysiskt på arbetsplatsen.
Osby har enligt Roy ett guldläge: Osby ligger i mitten av fem Universitet och Högskolor, fem flygplatser och 1,5 miljon kunder inom en radie på 10 mil. Vi behöver vara mera företagsamma (Gnosjö-anda). Vi har tillgång till IKEA-kulturen, men framförallt måste vi inse att Osby har en potential !
Du kan nå Roy på:  roy@roiledarskap.se

Om Snapphanarna

Gränstrakterna i nordöstra Skåne var under 1600-talet en scen för obarmhärtiga strider mellan Sverige och Danmark. Arméernas närvaro i Skåne spred skräck bland befolkningen.
Många tvingades lämna sina hem och söka skydd i de djupa skogarna. En del tog anställning i den danska eller svenska armén. Andra förde sin egen desperata kamp för överlevnad.
Det var nu som de mytomspunna snappha­narna tog plats i den skånska historien med sin kombination av umbäranden och hjältedåd, förtryck och frihetskamp.

Snapphanarnas egensinniga motstånd och initiativ för självbestämmande inspirerar oss att uppkalla Osbys nya Innovation Center efter dem.

Henk Bremer Henk Bremer

Henk Bremer, är Holländare och bosatt i Nederländerna; men han talar utmärkt svenska och han äger ett hus i Osby.
Han har ett aktivt företag, Leadership Development processes and enablers (LDpe), som är etablerat i Utrecht, i hjärtat av den mest tätbefolkade delen av Holland (8 miljoner på en liten yta). LDpe har Skandinavien som andra marknadsfokus (mest Stockholm).
Nyligen flyttade han till Zwolle, en centralort i Nord-Östa Nederländerna, ditt Zwolle kan betraktas som inkörsport.
För att utveckla LDpe’s marknad utifrån hans nya hemstad har Henk skapat Bluefinger Innovation Center. Och detta Innovation Center har konkreta planer till att sätta upp ett Imagination Center och Incubation Center.
Speciellt aktuellt betr. Imagination Centret:
Manga unga människor som har avslutat sina studier kan, på grund av Corona krisen, inte få något jobb och de kommer att drabbas av en utsiktslös arbetslöshet.
P.g.a. Corona krisen är idag en tredjedel van Sveriges ungdomar arbetslösa.
Idén med Imagination Centret är att (med hjälp av sociala myndigheterna) fånga upp de unga, fortfarande ambitiösa människorna, starta ett personligt utvecklingsprogram med dem (Personligt Ledarskap) och organisera dem i ‘think-tanks’ för att tänka ut lösningar för problem och innovationsbehoven som, i de svåra tiderna, finns hos diverse organisationer, som samtidigt torde bli sponsorer för de innovativa grupperna (Natural Working Teams).
Du kan nå Henk på: henk.bremer@ldpe.nl

Varför Osby ?

Vi (Roy och Henk) väljer Osby därför att vi själva har valt att bo där. Roy p.g.a. att han kom tillbaka till ungdomstrakten och Henk p.g.a. att han reste mycket i Skandinavien (varje månad några dagar i Stockholm, Oslo, Helsingfors och Köpenhamn) medan han bodde i Holland och hade sitt sommarhem i Värmland, vilket var allt för långt för honom att resa dit. Genom att köpa ett hus inte för långt från Köpenhamn kunde han komma dit på en dag med bil och på ett par timmar med flyg och tåg.
Bor man i Södra Sverige har Osby, som Roy säger i interviewn med Norra Skåne 'ett guldläge' med inom en radie av 10 mil 5 flygfält, 5 universitet och högskolor och 1,5 miljoner människor.
Men det är viktigt att se det hela i perspektiv. Vi skall därför först gå in på temat Ruralisering.

Urbanisering eller ruralisering  (s.k. kontraurban migration)

Det finns många definitioner på vad som är stad eller landsbygd och vilken definition som man vill använda beror ofta vad man syftar till.
Begreppen Urbanisering, om hur folk flyttade från landsbygden till städerna härstammar från industrialiseringsåldern, då folk inte hade något val om de ville försörja sig själv och sin familj. Det fanns arbete i städerna. Men när välfärden kom behövde man också komma till städerna för att kunna utbilda och nöja sig. Det fanns skolor, universitet, teatrar, museer, varuhus och affärer.
Men på senare år upptäckte man att livskvalitet är någonting man också kan längta efter. Att till exempel dagligen stå stilla i en bilkö kanske inte är så roligt. Och naturen på landet offrar bättre livskvalitet, bättre luft och större frihet.

Stad eller landsbygd

Varför vill man bo i en stad och varför vill man bo på landet ?

Idag upplever större delen av de Europeiska länderna en avfolkning på landsbygden och Sverige är inget undantag. På 70-talet började en trend åt andra hållet som kallas 'den gröna vågen' den så kallade kontra-urbaniseringen.
Den övergripande trenden är emellertid fortsatt urbanisering och som konsekvens av detta avfolkas landsbygden.
På grund av det minskade befolkningsunderlaget försvinner oftast service-inrättningar från landsbygdsorterna.
Detta leder i sin tur till att landsbygds-befolkningen känner sig förbisedd och kämpar för att behålla sina serviceinrättningar, oavsett om det är affärer, underhåll av vägar och skolor. Särskilt skol-nedläggningar skapar mer strid, då skolan ofta ses som samhällets hjärta.

Forskning om motivationerna bakom kontra-urban migration (2016)
I en uppsats hos kulturgeografiska institutionen har Tove Henriksson undersökt motiven hos deltagarna i projektet Provgute

som avspelar sig i Norra Gotland.
Projektet går ut på att människor får provbo på norra Gotland under ett år. för att bestämma om de vill bosätta sig på ön permanent. Efter att ha provbott är det ett flertal hushåll som valt att stanna kvar på ön. Tove Henriksson har gjort en noggrann undersökning av motiven bakom besluten att stanna kvar.

Våra basbehov och förutsättningarna

Vi har lärt oss om Maslows hierarki av behoven: Fysiologiska behov, Trygghetsbehov, Behov av kärlek, Självhävdelsebehov och Självförverkligande.
Var det framförallt de fysiologiska behoven som, i industrialiseringstiden drev folk till städerna, idag är, i vår del av världen, alla behovsnivåer som kan ligga bakom vår önskan att flytta på oss.
Vårt behov att få ett passande arbete, att få utveckla oss själva och våra familjemedlemmar, att kunna handla, nöjesshoppa, gå på bio, teater och krog och träffa andra människor kan kännas så viktig att vi är beredda att flytta på oss till ett ställe där vi enkelt kan tillgodose dem.
Men internet har ändrat förutsättningarna. Idag kan vi arbeta hemifrån, se filmer från den egna soffa, köpa produkter via nätet och ha kontakt med våra vänner via smartphone. 
Den nuvarande Corona krisen har klargjort att vi verkligen kan arbeta på distans och många av våra sammanträden kan enkelt äga rum via Skype, Zoom eller någon annan app. Världen har verkligen förändrats. Och landsbygden har idag bättre förutsättningar än någonsin tidigare.

Men vi kan inte tillgodose i alla våra behov.
Corona krisen har också visat oss att vi har starka sociala behov. Och det känns tufft om vi inte kan tillgodose dem, om vi inte har en möjlighet att träffa varandra fysiskt och umgås. Det gäller inte bara hemma och inom familjer, men också på jobbet.
Att kommunicera med kolleger via telefon och video kan visserligen vara ganska effektiv, men det går smidigare om man känner varandra väl.

Ändå finns mycket man missar i samtalen när man inte möter varandra fysiskt. Att resa till och från arbetet kan ta tid och när man bor på lång distans kan det vara omöjligt eller tidskrävande och dyr. Men även långväga resor kan vara mödan värd, har jag lärt mig (se 'vikten av att träffa varandra' i spalten till höger)

Infrastruktur

Det är effektivast om arbete på distans kan kombineras med fysiska möten. Att bo på landet ger sannerligen en bättre livskvalitet om man på platsen man bor på har tillgång till vissa service-inrättningar (skolor, affärer, o.s.v.).
Men vikten av en bra infrastruktur kan inte underskattas. Att kunna resa med buss, tåg, eller bil och att det finns bra vägar.
Och att ha flygfält och universitet inom en radie av 10 mil gör det lättare att ha kontakt med världen utanför.

Distansarbete kommer att möjliggöra att fler och fler bor på landsbygden, men för att ändå effektivt kunna bidra i en organisation eller en arbetsgrupp måste det finnas tillfällen till att ha fysiska träffar.
Infrastrukturbehovet innehåller att det finns geografiska knutpunkter där man kan träffas.
Och på en sådan träffpunkt behövs det en del faciliteter. Man skall kunna delta i workshops och konferenser äta lunch/middag och även bo på hotell.
Osby har ett guldläge för att kvalificera sig som geografisk knutpunkt på den nordskånska  landsbygden. Men en sådan knutpunkt behöver serviceinrättningar, möteslokaler, hotell och restauranger. Och där finns det nog en del att göra!

Vikten av att träffa varandra
Jag (Henk) har under 25 år arbetat hos Capgemini, ett av de största konsultföretag i värden (idag mer än 250.000 konsulter i många länder och kontinenter).
Under perioden 2002-2008 var jag ansvarig för den globala ledarutvecklingen och HR-chef för Continental Europe och Asia Pacific (CEA).
Det var självklart att många av CEA-lednings-teamets sammanträden oftast skedde via videokonferens. Men jag och andra medlemmar i ledningsteamet reste väldigt mycket runt för att träffa folk på plats. Och varannan månad organiserade vi en fysisk träff i något land där vi, vid sidan om sammanträdet, informerade oss om de lokala förutsättningar och hade en workshop om nâgot aktuellt tema.
Dessa fysiska möten var, enligt oss, en viktig faktor bakom vår succé.
Också Capgemini University Les Fontaines, nära Chantilly, norr om Paris, var en viktig faktor. Ledarna och konsulter från hela värden kom dit, bâde för den personliga utvecklingen och för viktiga möten. 
Les Fontaines såg vi som vårt gemensamma hem. Där fanns ett slott och en campus (meeting rooms, auditorium och hotellrum). Slottet användes enbart för att träffas socialt (man träffades, åt middag och diskuterade med varandra i baren).

Min personliga erfarenhet när jag kom till Osby för första gången

Min hustru och jag beslöt år 2005 att köpa hus i Skåne som vår svenska hemvist.
På nätet hittande vi en passande villa i Osby. Vi reste dit och tänkte bo på hotell. Hotellet som fanns hette Stora Hotellet.
Där fanns det knappt något rum med bad.
Ett fåtal rum bjöd på en konstig 'duschvrå' i ett skåp. Och ''äta middag' kunde vi bara på pizzeria Wiking. Tur att jag tycker om pizza.

Det var bra att ett mellanstort företag (Ekstrand) på senare år tyckte att det var skam att inte kunna ta emot kunder på ett vettigt sätt. Bröderna Ekstrand köpte Stora Hotellet och moderniserade det. Numera har Osby åtminstone ett vettigt hotell.

Osby som mötesplats och centralpunkt för innovation

Vi är övertygade om att Osby verkligen är en bra plats för att sätta upp vårt innovations Center. Snapphane Innovations Centret i Osby kommer att bli centralpunkten för innovation. Både för att dra hit unga människor för att vidareutveckla sig med avsikten att fungera som 'think tank' åt organisationer som är i behov av innovativa lösningar, för företagen för att kunna träffa sina kreative utvecklingsteams under arbetet, och för nystartande företag (startups).